Choklad - Hur nyttig är den egentligen?

Bild: emilywjones

Igår skrev jag om chokladen - historien, myten och bönan. Idag tar vi fram luppen och kollar på dess näringsinnehåll. Är chokladen så nyttig som många påstår?

En sak som de flesta forskare är överens om är att, om choklad är bra eller dåligt för dig beror på vilken slags choklad du äter och hur mycket. De studier som gjorts och som visar på chokladens hälsobringande effekter omfattar den mörka chokladen, den med en hög kakaohalt. Varken mjölkchoklad eller vit choklad ger samma positiva hälsoeffekter som den mörka. Chokladen har också ett högt energivärde så det gäller att konsumera den med förstånd. Att käka 100 gram sockersöt mjölkchoklad varje dag är alltså inte det allra bästa vare sig ur ett kvalitets- eller ett kvantitetsperspektiv.

Så hur ser då näringsinnehållet ut? Och vad för positiva hälsoeffekter har kunnat dokumenteras?

Kakaobönan innehåller som jag skrev i den förra posten mer än 400 kemikalier som på ett eller annat sätt tros påverka människans biologiska hälsa och system. Det är minst sagt imponerande.

Choklad och fettsyror

Ungefär en tredjedel av kakaobönans fett utgörs av den nyttiga enkelomättade oleinsyran, eller oljesyran. En annan tredjedel står stearinsyran för, förvisso ett mättat fett men ett nyttigt sådant som kroppen dessutom kan omvandla till oleinsyra. Utöver det innehåller bönan palmitinsyra som normalt anses öka kolesterolhalten. Studier visar dock att konsumtion av choklad inte har den effekten.

Chokladens antioxidanter

Antioxidanterna skyddar oss och våra celler mot oxidanter - hjälper till att förebygga sjukdomar och håller oss friska. Kakaobönan innehåller bland annat antioxidanterna flavonoider. Till dem räknas polyfenolerna som är effektiva antioxidanter med antiinflammatoriska egenskaper och flavanoler som anses ha skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Flavanoler hittar vi också i bland annat rött vin, grönt te och äpple.

Studier har visat att konsumtion av mörk choklad ökar aktiviteten av antioxidanter i blodet. Samtidigt som mjölk såväl i chokladen som vid sidan av hindrar den positiva effekten. Så skippa mjölkchokladen.

Essentiella aminosyror i choklad

Chokladen innehåller höga halter av de essentiella aminosyrorna fenylanilin och tryptofan. Studier har visat att omsättningen av lyckohormonet serotonin ökar när man äter mat som är rik på tryptofan. Fenylanilin i sin tur kan kan kopplas ihop med den humörlyftande signalsubstansen dopamin.

Choklad verkar positivt på endotelet

Endotelet är det innersta lagret i våra artärer och här tillverkas bland annat kväveoxid som vidgar våra blodkärl och håller dess ytor släta och smidiga. I studier har man funnit att mörk choklad förbättrar endotelets funktion och kan motverka de negativa förändringar som åldrandet har på endotelet. Om endoletet fungerar bra kan alltså blodkärlen vidgas ordentligt, vilket gör det logiskt att choklad kan bidra till ett lägre blodtryck. Det finns också studier som visar på detta, om än i ganska blygsam omfattning.

Påverkar choklad vår insulinkänlslighet?

Huruvida choklad påverkar insulinkänsligheten är omtvistat. En del studier visar att mörk choklad förbättrar insulinkänsligheten medan andra inte kunnat dokumentera några positiva effekter alls.

Choklad tros kunna minska risk för hjärtinfarkt & stroke

Forskare i USA och Schweiz har i studier funnit att choklad kan minska risken att blodplättarna i våra artärer koagulerar, vilket ofta är orsaken till stroke och hjärtinfarkt.

Det är en imponerande rad av positiva effekter den mörka chokladen visat sig ha på vår hälsa. Alltifrån dess antioxidativa effekter till effekter på blodtryck och blodsocker. Många av resultaten kommer dock från kortsiktiga studier med ett inte alltför stort urval av personer. Trots det tror forskarna att chokladen verkligen kan vara bra för hjärta och kärl. Det gäller dock att välja den mörka framför den ljusa och att konsumera med måtta.

Av: Johanna Celion